ELIN BERG

Någonting som har spökat i mina tankar de senaste veckorna är att jag är 16 år. Delvis är jag ännu ett barn men känner också att det är nu jag borde leva mina härligaste och vildaste år. Det finns så mycket jag borde göra så att jag har något att kolla tillbaka på. Har känt mig väldigt stressad över att jag slösar bort mina bästa år eller att jag inte gör tillräckligt mycket "tonåriga" saker. 

 

Har dock kommit överfund med att man inte ska tänka på livet som minnen. Eller rättare sagt de förutsatta minnena om varje ålder i kronologisk ålder. Det spelar ingen roll om jag inte alltid är jätteglad, checkar av varenda sak i min bucket list, går på varje fest, gör varenda läxa. Det är jag som styr mitt liv. Om jag som sexton åring tycker om att sitta hemma, skriva musik, titta på serier eller göra ingenting är det väl mitt val. Jag har all tid i världen att göra alla de saker jag vill uppnå och allting är inte så seriöst. 

 

Man måste ju fortfarande kämpa för sina mål, de har jag mycket av. Kan inte förvänta mig att allting räcks åt mig på en silver tallrik. Det är inte heller det jag försöker få fram. Man måste göra allt på sina egna villkor. Ibland mår jag bäst av att ha fullproppat schema, få klart allt skolarbete, vara uppklädd, träffa kompisar och vara on top of the world. Andra dagar mår jag bäst av att vara klädd i mjukisbyxor hela dagen och göra ingenting. Alla människor fungerar olika och kräver olika saker för att få balans. Detta eviga jämförande måste sluta, i alla fall för att jag ska må bra. Lite konkurrens och människor som sporrar en är bra men man bör också inse vad det har för funktion i livet. Du behöver inte vara lika bra som din kompis, ni har inte ens samma förutsättningar så det är omöjligt. Varför skulle du ens vilja vara det? Det är faktiskt otroligt vackert att vara unik, fastän man känner sig helt vanlig. 

 

Jag försöker i alla fall skapa mitt eget liv, mina egna regler och uppfattningar. Försöker mitt bästa att hålla balans i livet (och förstå att det är okej att misslyckas, till och med varje gång). Jag vill ju vara lycklig. Så jag försöker.